Steg ett taget ...
Jag har bönat och bett...
om ursäkt...
om att få leva...
om att få vara mig själv.
Jag har fått ont och bett om ursäkt för att jag gjorde så det blev så.
Steg ett taget, mot att försvinna som individ och att det som är jag skall falla i glömska och dö.
Den här stigen var inte menad att jag skulle ta, men jag går den motvilligt - för andras skull.
Hoppas bara att jag är den första som glömmer min styrka, storhet och stolthet, så jag slipper lida.
om ursäkt...
om att få leva...
om att få vara mig själv.
Jag har fått ont och bett om ursäkt för att jag gjorde så det blev så.
Steg ett taget, mot att försvinna som individ och att det som är jag skall falla i glömska och dö.
Den här stigen var inte menad att jag skulle ta, men jag går den motvilligt - för andras skull.
Hoppas bara att jag är den första som glömmer min styrka, storhet och stolthet, så jag slipper lida.
Kommentarer
Trackback
