Huvudet tungt, fyllt av saker.
Det finns trötthet och det finns trötthet.
Igår åkte min flickvän hem igen... antagligen med lika blandade känslor som jag hade för att hon skulle åka.
Visst är det skönt att komma hem till sitt igen, men jobbigt att åka om man vill stanna.
Precis som jag ville hon skulle stanna, men mer ville jag att hon skulle få träffa sin kusin som hon inte sett på länge.
Jag saknar deras djupa kontakt som verkar ligga vilande för tillfället, hoppas den vaknar till liv snart igen.
Jag har ont i nacken och ryggen, som min kära syster påtalade är jag nog utmattad. Måste varva ner lite, snart... inte ha så mycket i huvudet samtidigt. Koncentrera mig på en eller iallafall inte mer än tre saker samtidigt.
Nu kommer snart 2/3 av min barnaskara hit och det är en glädjes ljus i tillvaron, behöver lite saker för att göra det hela perfekt för dem bara.
Så kommer min underbara vän och ex-fru med. Vi kommer att ha massor att prata om och planera inför den närmaste framtiden. Jag försöker få oss alla att samla oss lite nu, för det kommer behövas en viss närhet i framtiden. både för oss vuxna och för barnen.
Jag har träffat deras mamma för lite den senaste tiden. Men det löser sig snart, eftersom hon kommer vara här i stan en del.
Det är en fin människa med många fina tankar och stora ideal. Ingen (utom kanske jag :-P) skall få fälla onda ord om henne.
Sedan har jag en uppsjö av saker att få ordnat, sorterat och bokfört inom den närmaste månaden.
Så de rent jordliga aspekterna på allt, det monetära, vänner... planer och föreningsliv.
Bli av med mardrömmarna igen, de mörka... allt det svarta som drar.
"No matter how one-pointed the star of your mind is, it is of less importance - if the troubles around is facetted and brilliant. Sharp edges and mirrors of your pasts... Choice is important - priorities impossible."
Ändå är det inget särskillt tungt eller jobbigt i sig självt. Vart och ett av dem är inget att fästa vikt vid och jag ler fortfarande massor. Inget som oroar, men också litet som roar.
Bara sorteringen är klar - fördelningen av tid och ansvar läggs på plats. Så är allt tillbaka till det nomala igen.
Care
//C.G.
Igår åkte min flickvän hem igen... antagligen med lika blandade känslor som jag hade för att hon skulle åka.
Visst är det skönt att komma hem till sitt igen, men jobbigt att åka om man vill stanna.
Precis som jag ville hon skulle stanna, men mer ville jag att hon skulle få träffa sin kusin som hon inte sett på länge.
Jag saknar deras djupa kontakt som verkar ligga vilande för tillfället, hoppas den vaknar till liv snart igen.
Jag har ont i nacken och ryggen, som min kära syster påtalade är jag nog utmattad. Måste varva ner lite, snart... inte ha så mycket i huvudet samtidigt. Koncentrera mig på en eller iallafall inte mer än tre saker samtidigt.
Nu kommer snart 2/3 av min barnaskara hit och det är en glädjes ljus i tillvaron, behöver lite saker för att göra det hela perfekt för dem bara.
Så kommer min underbara vän och ex-fru med. Vi kommer att ha massor att prata om och planera inför den närmaste framtiden. Jag försöker få oss alla att samla oss lite nu, för det kommer behövas en viss närhet i framtiden. både för oss vuxna och för barnen.
Jag har träffat deras mamma för lite den senaste tiden. Men det löser sig snart, eftersom hon kommer vara här i stan en del.
Det är en fin människa med många fina tankar och stora ideal. Ingen (utom kanske jag :-P) skall få fälla onda ord om henne.
Sedan har jag en uppsjö av saker att få ordnat, sorterat och bokfört inom den närmaste månaden.
Så de rent jordliga aspekterna på allt, det monetära, vänner... planer och föreningsliv.
Bli av med mardrömmarna igen, de mörka... allt det svarta som drar.
"No matter how one-pointed the star of your mind is, it is of less importance - if the troubles around is facetted and brilliant. Sharp edges and mirrors of your pasts... Choice is important - priorities impossible."
Ändå är det inget särskillt tungt eller jobbigt i sig självt. Vart och ett av dem är inget att fästa vikt vid och jag ler fortfarande massor. Inget som oroar, men också litet som roar.
Bara sorteringen är klar - fördelningen av tid och ansvar läggs på plats. Så är allt tillbaka till det nomala igen.
Care
//C.G.
Kommentarer
Trackback
